Nynorskordboka
svingel
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein svingel | svingelen | svinglar | svinglane |
Opphav
frå tysk, etter dei svingande rørslene til stråetTyding og bruk
grasslag av slekta Festuca
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein svingel | svingelen | svinglar | svinglane |