Nynorskordboka
stikkar
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein stikkar | stikkaren | stikkarar | stikkarane |
Opphav
av stikke (2Tyding og bruk
- særleg brukt som etterledd i samansetningar: person som stikk med noko;i ord som knivstikkar
- særleg brukt som etterledd i samansetningar: reiskap til å stikke med;i ord som tannstikkar