Nynorskordboka
spinat
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein spinat | spinaten | spinatar | spinatane |
Opphav
gjennom tysk, frå mellomlalderlatin spinachiumTyding og bruk
eittårig plante med glatte, kjøtfulle blad som mellom anna blir brukt i salatar eller til stuing og suppe;
Spinacia oleracea