Nynorskordboka
alali
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein alali | alalien | alaliar | alaliane |
Opphav
frå gresk av a- eller II an- og gresk lalein ‘tale’Tyding og bruk
manglande evne til å tale
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein alali | alalien | alaliar | alaliane |