Artikkelside

Nynorskordboka

rush

substantiv inkjekjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
eit rushrushetrushrusha

Uttale

utt røsj

Opphav

engelsk

Tyding og bruk

  1. stor fart, stormløp, sluttspurt
    Døme
    • lage mål på eit rushtil dømes i handball
  2. sterk tilstrøyming av folk
    Døme
    • forretningane har eit veldig rush før jul