Nynorskordboka
bispering
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein bispering | bisperingen | bisperingar | bisperingane |
Opphav
av bisp (1Tyding og bruk
ring (1, 1) som er eit av embetsteikna til ein romersk-katolsk biskop, symbol på truskap mot kyrkja