Artikkelside

Nynorskordboka

binokkel

substantiv inkjekjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
eit binokkelbinokkeletbinokkelbinokla

Uttale

binåkˊkel

Opphav

av latin bini ‘to til kvar’ og oculus ‘auge’

Tyding og bruk

kikert (2 eller lorgnett til begge auga