Nynorskordboka
plotte
plotta
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å plottaå plotte | plottar | plotta | har plotta | plott!plotta!plotte! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| plotta + substantiv | plotta + substantiv | den/det plotta + substantiv | plotta + substantiv | plottande |
Tyding og bruk
merkje av på kart, i diagram eller liknande (til dømes ein posisjon, ei rørsle eller ei hending)
Døme
- dei plottar punkta på arket
Faste uttrykk
- plotte innføre inn i eit grafisk eller elektronisk system
- dei plotta inn anløpshamnene til skipet;
- arbeidsoppgåvene vart plotta inn i systemet