Nynorskordboka
orlog
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein orlog | orlogen | orlogar | orlogane |
Opphav
frå lågtysk og nederlandsk ‘sjøkrig’Faste uttrykk
- til orlogsi teneste i marinen
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein orlog | orlogen | orlogar | orlogane |