Nynorskordboka
nærmaste, næraste
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| næraste | næraste | næraste | næraste |
| nærmaste | nærmaste | nærmaste | nærmaste |
Opphav
superlativ av nær (1Tyding og bruk
- mest nær (1, 1)
Døme
- dei nærmaste dagane;
- det nærmaste grannelaget
- mest intim, fortruleg
Døme
- dei nærmaste venene
- brukt som substantiv:
- berre dei nærmaste kom