Nynorskordboka
nirvana
substantiv hankjønn eller inkjekjønn
kjønn | eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | |
hankjønn | ein nirvana | nirvanaen | nirvanaar | nirvanaane |
nirvanaer | nirvanaene | |||
inkjekjønn | eit nirvana | nirvanaet | nirvana | nirvanaa |
Opphav
frå sanskrit ‘utslokning’Tyding og bruk
- i buddhismen: tilstand av sæle når sjelevandringa er avslutta og individet har smelta saman med guddomen
- stad eller tilstand med fullkomen lykke og harmoni