Nynorskordboka
målretta, målrett
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
målrett | målrett | målrette | målrette |
målretta | målretta | målretta | målretta |
Opphav
av mål (1Tyding og bruk
retta mot eit visst mål;
Døme
- gå med målretta steg;
- målretta tiltak