Nynorskordboka
mørtel
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein mørtel | mørtelen | mørtlar | mørtlane |
Opphav
frå tysk; same opphav som morterTyding og bruk
blanding av sement eller kalk og vatn og sand, brukt til bindemiddel i mur og til murpuss