Nynorskordboka
mutant 2
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| mutant | mutant | mutante | mutante |
Opphav
frå latin , av mutereTyding og bruk
som er resultat av mutasjon;
mutert
Døme
- mutante gen
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| mutant | mutant | mutante | mutante |