Nynorskordboka
motførestilling
substantiv hokjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ei motførestilling | motførestillinga | motførestillingar | motførestillingane |
Tyding og bruk
førestilling som kan svekkje eller motverke andre førestillingar, idear eller planar
Døme
- sluke det som blir sagt utan motførestillingar;
- motførestillingar mot kommunesamanslåinga