Nynorskordboka
lamre
lamra
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å lamraå lamre | lamrar | lamra | har lamra | lamr!lamra!lamre! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| lamra + substantiv | lamra + substantiv | den/det lamra + substantiv | lamra + substantiv | lamrande |
Opphav
samanheng med lemjeTyding og bruk
banke, slå (larmande);
skramle;
slite ved stadig bruk
Døme
- lamre og banke;
- lamre i dørene;
- lamre sund kjerra