Nynorskordboka
knastørr, knasturr
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| knastørr | knastørt | knastørre | knastørre |
| knasturr | knasturt | knasturre | knasturre |
Tyding og bruk
så tørr at det knasar;
særs tørr
Døme
- knastørt høy
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| knastørr | knastørt | knastørre | knastørre |
| knasturr | knasturt | knasturre | knasturre |