Nynorskordboka
klarsynt, klårsynt
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| klarsynt | klarsynt | klarsynte | klarsynte |
| klårsynt | klårsynt | klårsynte | klårsynte |
Tyding og bruk
- som ser klart;som har klarsyn (1)
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| klarsynt | klarsynt | klarsynte | klarsynte |
| klårsynt | klårsynt | klårsynte | klårsynte |