Nynorskordboka
avlaste
avlasta
verb
infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
---|---|---|---|---|
å avlastaå avlaste | avlastar | avlasta | har avlasta | avlast!avlasta!avlaste! |
perfektum partisipp | presens partisipp | |||
---|---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
avlasta + substantiv | avlasta + substantiv | den/det avlasta + substantiv | avlasta + substantiv | avlastande |
Tyding og bruk
ta over ein del av børene for;
lette (for), hjelpe
Døme
- sonen avlasta mora i husarbeidet;
- staten bør avlaste kommunane for nokre av utgiftene