Nynorskordboka
intimasjon
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein intimasjon | intimasjonen | intimasjonar | intimasjonane |
Opphav
frå latin , av intimare ‘opplyse’Tyding og bruk
i rettsleg eller kykjeleg samanheng: innleiande tale