Artikkelside

Nynorskordboka

glim

substantiv hankjønn eller inkjekjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
kjønneintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
hankjønnein glimglimenglimarglimane
inkjekjønneit glimglimetglimglima

Opphav

av glime (2

Tyding og bruk

  1. det å glime (2;
    skin, glans
    Døme
    • ha eit glim i auga;
    • eit glim av sol
  2. glimt, snev
    Døme
    • få eit glim;
    • eit glim av von
  3. glitter, stas
    Døme
    • berre glim og glans