Nynorskordboka
framfall
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit framfall | framfallet | framfall | framfalla |
Tyding og bruk
det at eit organ endrar leie og sig fram gjennom ei opning;
Døme
- framfall av livmora