Nynorskordboka
eksekutør
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein eksekutør | eksekutøren | eksekutørar | eksekutørane |
Opphav
frå fransk; same opphav som eksekutorTyding og bruk
- utøvande kunstnar, særleg musikar;til skilnad frå komponist og tekstforfattar
- person som gjer ei nemnd handling;
Døme
- eksekutøren av straffesparket