Artikkelside

Nynorskordboka

amorin

substantiv hankjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ein amorinamorinenamorinaramorinane

Uttale

amoriˊn

Opphav

frå italiensk , diminutiv av amore ‘kjærleik’; sjå amor

Tyding og bruk

(statue, bilete av) liten kjærleiksgud
Døme
  • ein port dekorert med amorinar