Nynorskordboka
boccia
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein boccia | bocciaen | bocciaar | bocciaane |
| bocciaer | bocciaene | ||
Uttale
båtˊsjaOpphav
frå italiensk ‘kule’Tyding og bruk
kulespel der ein freistar å kaste kuler nær ei mindre kule