Artikkelside

Nynorskordboka

personsøkjar, personsøkar

substantiv hankjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ein person­søkarperson­søkarenperson­søkararperson­søkarane
ein person­søkjarperson­søkjarenperson­søkjararperson­søkjarane

Tyding og bruk

liten, berbar radiomottakar som blir brukt til å kalle opp personar med
Døme
  • ho hadde alltid med seg personsøkjaren når ho hadde vakt