Artikkelside

Bokmålsordboka

åle

verb
Bøyingstabell for dette verbet
infinitivpresenspreteritumpresens perfektumimperativ
å åleålerålahar ålaål!
ålethar ålet
åltehar ålt
Bøyingstabell for dette verbet (partisippformer)
perfektum partisipppresens partisipp
hankjønn /
hunkjønn
intetkjønnbestemt formflertall
åla + substantivåla + substantivden/det åla + substantivåla + substantivålende
ålet + substantivålet + substantivden/det ålede + substantivålede + substantiv
den/det ålete + substantivålete + substantiv
ålt + substantivålt + substantivden/det ålte + substantivålte + substantiv

Opphav

av ål (1

Faste uttrykk

  • åle seg
    bukte seg;
    sno seg
    • han ålte seg gjennom den trange åpningen;
    • hun la seg på magen og ålte seg fram til iskanten