Bokmålsordboka
vattere
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å vattere | vatterer | vatterte | har vattert | vatter! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | flertall | |
| vattert + substantiv | vattert + substantiv | den/det vatterte + substantiv | vatterte + substantiv | vatterende |
Opphav
etter franskBetydning og bruk
legge vatt som mellomlag
- som adjektiv i perfektum partisipp:
- en frakk med vattert fôr;
- vatterte skuldrer