Bokmålsordboka
rustfarget, rustfarga
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| rustfarga | rustfarga | rustfarga | rustfarga |
| rustfarget | rustfarget | rustfargede | rustfargede |
| rustfargete | rustfargete | ||
Betydning og bruk
med farge som rust (2, 1)