Bokmålsordboka
munnrapp
adjektiv
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| munnrapp | munnrapt | munnrappe | munnrappe |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubestemt form | superlativ bestemt form |
| munnrappere | munnrappest | munnrappeste |
| entall | flertall | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | |
| munnrapp | munnrapt | munnrappe | munnrappe |
| gradbøying | ||
|---|---|---|
| komparativ | superlativ ubestemt form | superlativ bestemt form |
| munnrappere | munnrappest | munnrappeste |