Bokmålsordboka
kullseile, kollsegle, kollseile, kullsegle
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å kollsegle | kollsegler | kollsegla | har kollsegla | kollsegl!kollsegle! |
| kollseglet | har kollseglet | |||
| å kollseile | kollseiler | kollseilte | har kollseilt | kollseil! |
| å kullsegle | kullsegler | kullsegla | har kullsegla | kullsegl!kullsegle! |
| kullseglet | har kullseglet | |||
| å kullseile | kullseiler | kullseilte | har kullseilt | kullseil! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hunkjønn | intetkjønn | bestemt form | flertall | |
| kollsegla + substantiv | kollsegla + substantiv | den/det kollsegla + substantiv | kollsegla + substantiv | kollseglende |
| kollseglet + substantiv | kollseglet + substantiv | den/det kollseglede + substantiv | kollseglede + substantiv | |
| den/det kollseglete + substantiv | kollseglete + substantiv | |||
| kollseilt + substantiv | kollseilt + substantiv | den/det kollseilte + substantiv | kollseilte + substantiv | kollseilende |
| kullsegla + substantiv | kullsegla + substantiv | den/det kullsegla + substantiv | kullsegla + substantiv | kullseglende |
| kullseglet + substantiv | kullseglet + substantiv | den/det kullseglede + substantiv | kullseglede + substantiv | |
| den/det kullseglete + substantiv | kullseglete + substantiv | |||
| kullseilt + substantiv | kullseilt + substantiv | den/det kullseilte + substantiv | kullseilte + substantiv | kullseilende |