brigade
substantiv hankjønn
Opphav
gjennom fransk, frå italiensk brigata av; mellomalderlatin briga ‘strid’Tyding og bruk
- i Noreg: operativ eining (ståande eller oppsett ved mobilisering) på 5000–6000 mann med tre infanteribataljonar, ein artilleribataljon og i tillegg panser-, ingeniør-, sambands-, forsynings- og vedlikehaldsavdelingar
Døme
- Brigadeen i Nord-Noreg;
- Brigade 5 har standkvarter på Elverum
- særleg om eldre eller utanlandske forhold: taktisk eining mellom regiment og divisjon samansett av eit par regiment av same våpenslaget;i Noreg 1911–16:
Faste uttrykk
- kombinert brigadeoperativ eining med ein samansetnad som svarer til ein divisjon (avløyst 1916 av divisjon)