Nynorskordboka
fastpunkt
substantiv inkjekjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| eit fastpunkt | fastpunktet | fastpunkt | fastpunkta |
Tyding og bruk
- punkt som ligg fast, til dømes i maskinkonstruksjon, kommunikasjonslinje, utmålingsarbeid og liknande
- i overført tyding: trygt feste (1, 2);
Døme
- ho er eit fastpunkt i omgang med barn