Nynorskordboka
uvular 1
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein uvular | uvularen | uvularar | uvularane |
Opphav
av latin uvula ‘drøvel’ av uva ‘drue’Tyding og bruk
språklyd som blir laga med drøvelen
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein uvular | uvularen | uvularar | uvularane |