Nynorskordboka
særgjevnad, særgivnad
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein særgivnad | særgivnaden | særgivnadar | særgivnadane |
| særgivnader | særgivnadene | ||
| ein særgjevnad | særgjevnaden | særgjevnadar | særgjevnadane |
| særgjevnader | særgjevnadene | ||
Tyding og bruk
særmerkt gjevnad (2)
Døme
- ta omsyn til særgjevnadene og anlegga til den einskilde