Nynorskordboka
staut 1
substantiv hankjønn eller inkjekjønn
kjønn | eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form | |
hankjønn | ein staut | stauten | stautar | stautane |
inkjekjønn | eit staut | stautet | staut | stauta |
Opphav
engelsk stout eigenleg ‘sterk, solid’Tyding og bruk
solid bomullslerret