Nynorskordboka
rektangel
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit rektangel | rektangelet | rektangel | rektangla |
Opphav
frå latin, av rectus ‘rett’ og angulus ‘vinkel’Tyding og bruk
rettvinkla firkant med parvis like store motståande sider