Nynorskordboka
punker, pønkar
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein pønkar | pønkaren | pønkarar | pønkarane |
ein punker | punkeren | punkerar | punkerane |
Tyding og bruk
- tilhengjar av punkrock
- person som med karakteristisk klesdrakt, hårfasong og åtferd demonstrerer mot det etablerte, borgarlege samfunnet