Nynorskordboka
paria
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein paria | pariaen | pariaar | pariaane |
| pariaer | pariaene | ||
Opphav
gjennom engelsk pariah; frå tamil, opphavleg ‘trommeslagar’Tyding og bruk
- kastelaus person eller medlem av lågaste kaste (1, 1)
- utstøytt eller uynskt person eller folkegruppe
Døme
- bli behandla som paria