Nynorskordboka
ostentativ
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
ostentativ | ostentativt | ostentative | ostentative |
Opphav
frå latin , av ostentare ‘stille til skue, skryte’Tyding og bruk
som er meint å vekkje oppsikt;
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
ostentativ | ostentativt | ostentative | ostentative |