Nynorskordboka
oppstaden
adjektiv
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
| oppstaden | oppstade | oppstadne | oppstadne |
Opphav
av stå opp; jamfør stadenTyding og bruk
komen att frå grava;
stått opp frå dei døde
Døme
- han var død, men er oppstaden