Nynorskordboka
marine
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein marine | marinen | marinar | marinane |
Opphav
frå fransk; jamfør marinTyding og bruk
- særleg i bunden form eintal: krigsflåten med materiell, personar og institusjonar;
Døme
- ein kaptein i marinen;
- Marinen og Kystvakta utgjer til saman Sjøforsvaret
- målarstykke med motiv frå havet