Nynorskordboka
konklave
substantiv inkjekjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
eit konklave | konklavet | konklave | konklava |
Opphav
av latin con- og clavis ‘nøkkel’; jamfør kon-Tyding og bruk
- avstengt rom i Vatikanet der pavevalet går føre seg
- kardinalkollegium samla til paveval