Nynorskordboka
knastørr, knasturr
adjektiv
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
knastørr | knastørt | knastørre | knastørre |
knasturr | knasturt | knasturre | knasturre |
Tyding og bruk
så tørr at det knasar;
særs tørr
Døme
- knastørt høy
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | |
knastørr | knastørt | knastørre | knastørre |
knasturr | knasturt | knasturre | knasturre |