Nynorskordboka
kjørnar
substantiv hankjønn
eintal | fleirtal | ||
---|---|---|---|
ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
ein kjørnar | kjørnaren | kjørnarar | kjørnarane |
Opphav
frå tysk , av Kern ‘kjerne’Tyding og bruk
stålstong med spiss til å setje merke på arbeidsstykke av metall med