Nynorskordboka
kagge 2
kagga
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å kaggaå kagge | kaggar | kagga | har kagga | kagg!kagga!kagge! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| kagga + substantiv | kagga + substantiv | den/det kagga + substantiv | kagga + substantiv | kaggande |
Opphav
av kagg (2Tyding og bruk
- setje kagg (2, 2) på not i sjøen
- særleg om gravide: få stor mage
- stordrikke
Døme
- kagge og drikke