Nynorskordboka
irritabilitet
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein irritabilitet | irritabiliteten | irritabilitetar | irritabilitetane |
Opphav
av latin irritabilitasTyding og bruk
- det å reagere på påverknad utanfrå
- i medisin: evne til å reagere på stimuli