Nynorskordboka
instrumentasjon
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein instrumentasjon | instrumentasjonen | instrumentasjonar | instrumentasjonane |
Opphav
frå fransk; jamfør instrumentereTyding og bruk
- det å instrumentere (1)
- måte som eit musikkstykke er instrumentert på