Nynorskordboka
hang
substantiv hankjønn
| eintal | fleirtal | ||
|---|---|---|---|
| ubunden form | bunden form | ubunden form | bunden form |
| ein hang | hangen | hangar | hangane |
Opphav
av tysk hangen ‘henge’Tyding og bruk
(uheldig, uimotståeleg) vane, lyst, tilhug
Døme
- ha ein hang til søtt;
- ei diva med hang til fargerike kjolar;
- ha ein hang til å overdrive