Nynorskordboka
godte
godta
verb
| infinitiv | presens | preteritum | presens perfektum | imperativ |
|---|---|---|---|---|
| å godtaå godte | godtar | godta | har godta | godt!godta!godte! |
| perfektum partisipp | presens partisipp | |||
|---|---|---|---|---|
| hankjønn / hokjønn | inkjekjønn | bunden form | fleirtal | |
| godta + substantiv | godta + substantiv | den/det godta + substantiv | godta + substantiv | godtande |
Faste uttrykk
- godte seggle seg (med skadefryd)
- han godta seg over uhellet til naboen